Tidslinje: Historik

Frankrikes utrikesminister Robert Schuman tillkännager inrättandet av en europeisk kol- och stålgemenskap underställd en gemensam hög myndighet. Därmed läggs grunden till det som skulle komma att bli Europeiska unionen, en grund som i sin tur vilar på två centrala principer: fred och solidaritet.

• Schumandeklarationen (fördjupning)

Genom Parisfördraget skapas Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) och en inre marknad för kol och stål. Detta bidrar till att minska den misstro och de spänningar som funnits mellan grannländerna efter andra världskriget. Det här fördraget är Europeiska gemenskapens (EG) första grundfördrag och slutar att gälla 2002.

Det första mötet i Europeiska kol- och stålgemenskapens särskilda ministerråd, som senare utvecklas till Europeiska unionens råd, äger rum i Luxemburg.

Genom Romfördragen inrättas Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Det första mötet i Europeiska ekonomiska gemenskapens råd äger rum den 25 januari 1958 med Belgiens utrikesminister Victor Larock som ordförande.

1965 meddelar Frankrike att man inte tänker delta vid rådets möten på grund av den oenighet som uppstått vid förhandlingarna om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitikens. Krisen får sin lösning 1966 genom Luxemburgkompromissen, som innebär att det kommer att krävas enhällighet i frågor som rör viktigare intressen.

Genom dessa båda fördrag (1967 och 1971) får de tre gemenskaperna (kol- och stålgemenskapen, Euratom och EEG) ett gemensamt råd, en gemensam kommission och en gemensam budget. Coreper får formellt ställningen som rådets förberedande organ.

• Coreper I
• Coreper II

Danmark, Irland och Storbritannien går med i Europeiska gemenskaperna. Nio länder är nu medlemmar.

Vid ett toppmöte i Köpenhamn i december 1973 beslutades att man vid behov skulle anordna toppmöten, och vid toppmötet i Paris i december 1974, med Valéry Giscard d'Estaing som värd, inrättas Europeiska rådet. Avsikten är att skapa ett informellt forum för diskussioner mellan stats- och regeringscheferna.

• European Council: 50 years of working together (English version)

Det nya Europeiska rådet håller för första gången möte i mars 1975 i Dublin.

• Europeiska rådet i Dublin den 10–11 mars 1975

Sedan Grekland gått med i EG finns det nu tio medlemsländer.

I Schengen i Luxemburg undertecknar Belgien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna Schengenavtalet, som ska avskaffa gränskontrollerna.

Genom Schengenavtalet får människor efterhand ökad möjlighet att resa mellan dessa länder utan passkontroller vid de gemensamma gränserna. Genomförandet av Schengenavtalet inleds först senare, 1995.

Europeiska rådet fattar formellt beslut om att anta flaggan som officiell symbol för EG.

Europeiska rådet når en politisk överenskommelse som banar väg för antagandet av Europeiska enhetsakten.

• Europeiska rådet i Luxemburg den 2–3 december 1985

Spanien och Portugal går med i EG som därmed har tolv medlemsländer.

Genom europeiska enhetsakten skapas den inre marknaden, som ska ge fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Utrikespolitiskt samarbete införs, och besluten i rådet fattas i ökad utsträckning med kvalificerad majoritet.

• Beslutsprocessen i rådet

Europeiska enhetsakten ger också Europeiska rådet en rättslig grund för organiserade möten mellan stats- och regeringscheferna.

Vid Europeiska rådet i Edinburgh 1992 hålls offentliga debatter. Sådana har blivit allt vanligare sedan dess, senast genom Lissabonfördraget.

Rådets offentliga debatter och förhandlingar kan i dag följas via rådets webbplats.

• Se debatterna och överläggningarna direkt

Genom att Maastrichtfördraget träder i kraft inrättas Europeiska unionen på grundval av en utvidgad gemenskapspelare. Fördraget skapar en ekonomisk och monetär union och fastställer två nya pelare för samarbetet: en gemensam utrikes och säkerhetspolitik (Gusp) och samarbete på området rättsliga och inrikes frågor (RIF).

Europeiska rådet får formell status genom Maastrichtfördraget. I fördraget fastställs att Europeiska rådet ska ge unionen impulser och fastställa allmänna politiska riktlinjer för EU:s utveckling.

Genom Maastrichtfördraget inleds även utvecklingen mot euron, och den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken (Gusp) lanseras.

• Hur Maastricht förändrat Europa (visuell berättelse)

Österrike, Finland och Sverige går med i EU. De 15 EU-länderna täcker nu nästan hela Västeuropa.

Sedan 1996 sammanträder Europeiska rådet minst fyra gånger per år. Dessförinnan krävdes endast två möten per år.

Europeiska rådet godkänner att Eurogruppen skapas som ett informellt organ för finansministrarna från länder som har euron som valuta. Det första mötet i Eurogruppen äger rum den 4 juni 1998 i Château de Senningen i Luxemburg.

• Eurogruppen

Den införs i 11 medlemsländer: Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike.

Genom Amsterdamfördraget skapas ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, och Schengenavtalet integreras i EU-lagstiftningen. Rollen förändras för rådets generalsekreterare, som nu också blir hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Grekland blir det tolfte EU-landet som ansluter sig till euroområdet.

Den 1 januari 2002 börjar euron användas i form av sedlar och mynt och ersätter därmed de nationella valutorna.

Genom Nicefördraget reformeras EU:s institutioner inför ett framtida EU som utvidgats till 27 medlemsländer. Rådet reformeras för att oftare kunna besluta med kvalificerad majoritet och för att principen om fördjupat samarbete mellan EU-länderna ska kunna införas.

Sedan oktober 2003 hålls alla formella möten i Europeiska rådet i Bryssel.

I förklaring nr 22 från de medlemsländer som antog Nicefördraget anges att alla möten i Europeiska rådet ska hållas i Bryssel så snart EU har 18 medlemsstater.

Tio länder blir medlemmar i EU på en och samma dag: Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Det här är EU:s största enskilda utvidgning, sett både till folkmängd och till antalet länder.

EU har nu 25 medlemsländer.

Eurogruppen beslutar att utse en permanent ordförande för en period på två år.

Vid ett informellt möte i Ekofinrådet i Scheveningen väljs Luxemburgs premiär- och finansminister Jean-Claude Juncker till Eurogruppens första permanenta ordförande. Hans mandatperiod löper från den 1 januari 2005 till den 31 december 2006.

Han väljs till Eurogruppens ordförande för en andra period.

Bulgarien och Rumänien blir medlemmar i EU, som nu består av 27 medlemsländer.

Slovenien blir det 13:e EU-medlemsland som antar euron som valuta.

Euroområdet har nu 15 medlemmar.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy föreslår att regelbundna möten ska hållas mellan euroområdets stats- och regeringschefer. Det första mötet äger rum den 12 oktober 2008. Efterföljande toppmöten äger rum i maj 2010, mars 2011, juli 2011 och oktober 2011 i Bryssel.

Eurotoppmötet bidrar till samordningen av den ekonomiska politiken i euroområdet och med på mötet finns också eurotoppmötets ordförande och EU-kommissionens ordförande.

• Eurotoppmötet

Slovakien blir det 16:e medlemslandet i euroområdet.

Vid ett informellt möte i Bryssel den 19 november 2009 enas EU:s stats- och regeringschefer enhälligt om att utse Herman Van Rompuy till Europeiska rådets första ständiga ordförande.

• Uttalande av Herman Van Rompuy

Lissabonfördraget träder i kraft och EU:s uppbyggnad och funktionssätt reformeras.

Besluten i rådet fattas i ökad utsträckning med kvalificerad majoritet.

Europeiska rådet blir en riktig institution med egen ordförande. Tidigare hade Europeiska rådet varit ett informellt organ, och ledarskapet för Europeiska rådet var en inofficiell funktion. Ordförande var stats- eller regeringschefen i det medlemsland som just då innehade det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd.

• Vad gör Europeiska rådets ordförande?
• Lissabonfördraget: Bakgrunden till dagens EU (visuell berättelse)

Protokoll 14 till Lissabonfördraget träder i kraft den 1 december 2009 och fastställer Eurogruppens roll. Ministrarna från de medlemsländer som har euron som valuta kommer att träffas informellt för att diskutera frågor som rör den gemensamma valutan. De väljer också en ordförande för två och ett halvt år.

Lissabonfördraget medför samtidigt en ändring av ministerrådets regler som innebär att det endast är Eurogruppens medlemmar som har rätt att rösta i Ekofinrådet om sådana frågor som enbart rör euroområdet.

• Protokoll nr 14 om Eurogruppen

För sista gången leds Europeiska rådets möte av presidenten eller premiärministern i det medlemsland som har det roterande ordförandeskapet i rådet.

Europeiska rådets möte i december 2009 leds av Sveriges dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt.

• Europeiska rådets slutsatser, Bryssel den 10–11 december 2009

Estland blir det 17:e land som ansluter sig till euroområdet.

Vid Europeiska rådets möte den 1–2 mars 2012 undertecknade ledarna för 25 EU-länder fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen.

Fördraget träder i kraft 1 januari 2013 och formaliserar eurotoppmötet. Eurotoppmötets organisation och ordförandens roll fastställs i artikel 12 i fördraget.

• Fördraget om stabilitet, samordning och styrning

Herman Van Rompuy väljs till Europeiska rådets ordförande för en andra period, från den 1 juni 2012 till den 30 november 2014.

EU får Nobels fredspris 2012 för att ha främjat fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa.

Norska Nobelkommittén säger i sin motivering att beslutet grundas på att EU genom sin stabiliserande roll bidragit till att omforma större delen av Europa från en krigets till en fredens kontinent.

Nederländernas finansminister Jeroen Dijsselbloem väljs till Eurogruppens ordförande. Han blir därmed den andre ständige ordföranden i Eurogruppens historia.

• President of the Eurogroup
• Jeroen Dijsselbloem

Det första eurotoppmötet efter att fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen trädde i kraft hålls den 14 mars 2013. Vid mötet antas organisatoriska regler för eurotoppmöten.

• Organisatoriska regler för eurotoppmötena

Kroatien blir efter Slovenien det andra landet från f.d. Jugoslavien som går med i EU.

EU har nu 28 medlemsländer.

Lettland blir det 18:e medlemslandet i euroområdet.

Donald Tusk ersätter Herman Van Rompuy som Europeiska rådets ordförande. Hans mandat löper från den 1 december 2014 till den 31 maj 2017.

• Anförande av ordförande Donald Tusk vid överlämningsceremonin den 1 december 2014
• Biografi över Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande

Euroområdet har nu 19 medlemmar: Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike.

EU-ledarna träffas den 22 juni 2015 för att diskutera Grekland. Eurotoppmötets ordförande Donald Tusk menar att de grekiska myndigheternas senaste förslag är ett positivt steg framåt, men att de kommer att behöva bedömas ytterligare av EU-institutionerna.

• Uttalande av Donald Tusk vid eurotoppmötet måndagen den 22 juni 2015

De är redo att inleda förhandlingar om ett ekonomiskt stödprogram för Grekland inom ramen för Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), men först måste överenskommelsen godkännas av det grekiska parlamentet och andra nationella parlament. Efter förfaranden på nationell nivå kommer eurogruppen att fortsätta förhandlingarna.

• Uttalande från eurotoppmötet i Bryssel, 12 juli 2015
• Kommentarer från Donald Tusk efter eurotoppmötet om Grekland den 12 juli 2015

Jeroen Dijsselbloem väljs om till Eurogruppens ordförande för en andra mandatperiod på två och ett halvt år.

• Eurogroup statement on the appointment of the President of the Eurogroup
• President of the Eurogroup

Donald Tusk har blivit omvald till ordförande för Europeiska rådet för en andra period på två och ett halvt år från den 1 juni 2017 till den 30 november 2019.

• Donald Tusk omvald till Europeiska rådets ordförande (pressmeddelande 9.3.2017)

Till följd av resultatet i folkomröstningen i Storbritannien den 23 juni 2016 då de brittiska väljarna röstade för ett utträde ur Europeiska unionen, anmälde Storbritannien formellt till Europeiska rådet att landet avser att lämna EU.

Europeiska rådet antog ett uttalande om Storbritanniens anmälan.

Vi beklagar att Förenade kungariket kommer att lämna Europeiska unionen, men vi är redo för det förfarande som vi nu har att följa. (...) Vid dessa förhandlingar kommer unionen att agera samfällt och tillvarata sina intressen. Vår främsta prioritet kommer att vara att minimera den osäkerhet som uppstår för våra medborgare, företag och medlemsstater på grund av Förenade kungarikets beslut.

Europeiska rådet den 29 mars 2017.

• Skriftlig anmälan enligt artikel 50 den 29 mars 2017
• EU:s förbindelser med Storbritannien (bakgrund)

Portugals finansminister Mário Centeno väljs till Eurogruppens ordförande. Han blir den tredje ständiga ordföranden i Eurogruppens historia.

Charles Michel ersätter Donald Tusk som Europeiska rådets ordförande Charles Michels mandat löper från den 1 december 2019 till den 31 maj 2022.

• Charles Michels anförande vid överlämningsceremonin med den avgående ordföranden Donald Tusk

Efter en folkomröstning den 23 juni 2016 och ratificering av utträdesavtalet av båda parter i januari 2020, lämnar Storbritannien Europeiska unionen.

Eurogruppen valde Irlands finansminister Paschal Donohoe till ny ordförande, i enlighet med protokoll nr 14 till EU-fördragen.

Donohoe tillträder den 13 juli 2020 för en period på 2,5 år.

• Paschal Donohoe ny ordförande i Eurogruppen (pressmeddelande 9.7.2020)

Charles Michel omvaldes som ordförande i Europeiska rådet för en andra period på två och ett halvt år, från den 1 juni 2022 till den 30 november 2024.

• Charles Michel omvald som ordförande i Europeiska rådet (pressmeddelande 24.3.2022)

Eurogruppen omvalde enhälligt Paschal Donohoe, Irlands finansminister, till Eurogruppens ordförande, för en andra mandatperiod på två och ett halvt år från och med den 13 januari 2023.

• Paschal Donohoe omvald som Eurogruppens ordförande (pressmeddelande 5.12.2020)

Kroatien blir det 20:e medlemslandet i euroområdet.

António Costa ersätter Charles Michel som Europeiska rådets ordförande. Hans mandat löper från den 1 december 2024 till den 31 maj 2027.

• Anförande av António Costa vid överlämningsceremonin med avgående ordförande Charles Michel

Irlands finansminister Paschal Donohoe har valts om som ordförande i Eurogruppen. Valet var enhälligt. Donohoe har varit ordförande i Eurogruppen sedan den 13 juli 2020. Han inleder sin tredje ordförandeperiod den 13 juli 2025. Förordnandet är på två och ett halvt år.

• Eurogruppen bekräftar: Paschal Donohoe ordförande för tredje mandatperiod (pressmeddelande 7.7.2025)

Den 18 november 2025 blev Makis Keravnos, Cyperns finansminister, tillförordnad ordförande i Eurogruppen efter Paschal Donohoes avgång. I enlighet med Eurogruppens arbetsmetoder kommer han att inneha denna post till dess att en ny ordförande har utsetts.

• Uttalande från Eurogruppens ordförande Paschal Donohoe (pressmeddelande 18.11.2025)

Eurogruppen har valt Greklands ekonomi- och finansminister Kyriakos Pierrakakis till ny ordförande, i enlighet med protokoll nr 14 till EU-fördragen.

Pierrakakis tillträder uppdraget som ordförande den 12 december 2025 för en period på 2,5 år.

• Kyriakos Pierrakakis ny ordförande i Eurogruppen (pressmeddelande 11.12.2025)