Sanktioner
Läs om hur och varför EU antar sanktioner och var i världen sanktionerna tillämpas.
EU använder sanktioner för att främja fred, stödja demokrati och mänskliga rättigheter och försvara folkrätten.
Sanktionerna är inte bestraffande och riktar sig inte mot ett land eller en befolkning. I stället syftar de till att förändra politiken eller beteendet hos dem som är föremål för sanktionerna.
Om sanktioner
Sanktioner är ett EU-instrument som används för att bemöta globala utmaningar och utveckling som strider mot EU:s mål och värden.
Sanktionerna omfattar vapenembargon, reseförbud, frysning av tillgångar, handelsförbud, ekonomiska och finansiella restriktioner och diplomatiska åtgärder.
Det finns tre typer av sanktioner som EU kan genomföra: FN-sanktioner, blandade sanktioner och autonoma EU-sanktioner.
Beslut och förordningar om sanktioner antas enhälligt av rådet och gäller inom EU:s jurisdiktion.
Var tillämpas sanktionerna?
De flesta av EU:s sanktioner antas mot bakgrund av en särskild situation i ett visst land.
Sanktioner har till exempel införts mot bakgrund av situationen i Ryssland, Belarus, Iran, Nordkorea, Syrien, Demokratiska republiken Kongo och Venezuela.
Hovra över kartan för mer information.
Länder som omfattas av ett sanktionssystem:
- Afghanistan
- Belarus
- Bosnien och Hercegovina
- Burundi
- Centralafrikanska republiken
- Demokratiska republiken Kongo
- Guatemala
- Guinea
- Guinea-Bissau
- Haiti
- Iran
- Irak
- Libanon
- Libyen
- Mali
- Moldavien
- Myanmar/Burma
- Nicaragua
- Niger
- Nordkorea
- Ryssland
- Somalia
- Sydsudan
- Sudan
- Syrien
- Tunisien
- Turkiet
- Ukraina
- Venezuela
- Jemen
- Zimbabwe
Länder i fokus
Tematiska sanktioner
EU antar också tematiska sanktionssystem som riktar sig mot dem som är ansvariga för, inblandade i eller har anknytning till specifika typer av handlingar.
Sanktioner i samband med allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna runt om i världen. De är tillämpliga på handlingar som folkmord, brott mot mänskligheten och tortyr.
Sanktioner mot personer, grupper och enheter som deltar i terroristhandlingar. De infördes efter terroristattackerna den 11 september 2001.
Sanktioner som bidrar till EU:s insatser för att motverka spridning och användning av kemiska vapen. De stödjer även konventionen om kemiska vapen.
Sanktioner riktade mot dem som är ansvariga för cyberangrepp eller försök till cyberangrepp och mot dem som ger finansiellt, tekniskt eller materiellt stöd till sådana angrepp.
Aktuellt
- 21st package of sanctions: EU hits Russian energy, financial services and crypto hard
- Det ryska militärindustriella komplexet: EU enas om sex nya namn på sanktionsförteckningen efter bombanfallen mot Kiev
- Människorättskränkningar mot ukrainska krigsfångar: rådet för upp 15 personer och en enhet på EU:s sanktionsförteckning
De senaste förklarande texterna
Russia's war against Ukraine: EU sanctions
EU:s sanktioner mot Ryssland: frågor och svar
Sanktioner som svar på kränkningar av de mänskliga rättigheterna
Senast ändrad: 10 juli 2026